Efter GDPR är EU:s plan att reglera även den elektroniska kommunikationen. Förordningen med namnet EPR, E-privacy regulation, är tänkt att komplettera GDPR och säkra integriteten i elektronisk kommunikation, där det inte nödvändigtvis behöver gälla personuppgiftsbehandling.

Att reglera sådant som elektronisk kommunikationsdata, cookies, internet of things, direktmarknadsföring via elektroniska kommunikationer, retargeting, metadata och tjänster som Skype, Whatsapp eller Messenger.

Både GDPR och EPR ingår i EU:s arbete med att harmonisera reglerna för det som kallas en digital inre marknad. Eftersom förarbetena fortfarande pågår är det svårt att svara säkert på om EPR blir en förenkling och förbättring, eller bara krångligare än idag. Klart är i alla fall att företag bör hålla koll på frågan.

Vad kommer EPR innebära?

Förslaget från EU-kommissionen innebär att man ska bredda begreppet elektroniska kommunikationstjänster till att även omfatta så kallade over-the-top-tjänster, som meddelandetjänster (chattjänster, kombinerade chatt- och samtalstjänster), webbaserade e-posttjänster och IoT-tjänster; det vill säga tjänster som idag är undantagna.

Det skulle innebära att meddelandetjänster som till exempel Skype, WhatsApp, Facebook Messenger och iMessage, bara för att nämna några, omfattas av de jämfört med GDPR striktare reglerna i EPR om integritet och sekretess.

Poängen är att få ett större förtroende hos konsumenter, bland annat genom kravet på uttryckligt samtycke.

Enligt förslaget ska EPR se till att integritet gäller både för innehållet i chatten, e-posten och annan kommunikation, liksom dess metadata i form av till exempel tidpunkt och plats för kommunikationen.

Uppgifterna föreslås avidentifieras eller raderas om användaren inte har lämnat sitt samtycke, så länge uppgifterna inte behövs för exempelvis fakturering.

När blir EPR verklighet då?

Det beror på när Europeiska rådet kommer med sitt slutliga förslag till lagtext. Det kan ske nu till sommaren 2018. Därefter ska Europeiska rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen komma överens om den slutliga texten. Så något beslut lär därför inte tas förrän 2019.